matildas blogg

om katter, hundar och alkohol som vi västerländska kvinnor mest intresserar oss för enligt teheran times.

20060603

 

Prag, första dagen.

Prag, prag, prag. Tre fantastiska dagar med sex helt underbara tjejer.

Vi anlände till Prag på torsdagsmorgonen, efter en lång och jobbig natt eftersom en av killarna på bussen hade halsat öl på båten och började spy sådär vid ett-tiden. Han låg inne på toaletten ett par timmar och hulkade och det luktade ju inte gott direkt. När busschaffisen hade lämnat av oss på vårt hostel fick vi problem. Vi kunde inte komma in på stället! På dörren in till Pension B&B hänvisade dem till Puben Shark's, men den var stängd. Vi bankade och bankade och skrek, men ingen kom. Tillslut, efter alla utom vi hade gått för att äta, kom en förvirrad tjeckisk tant och öppnade dörren och fällde upp sin reception, som bestod av ett gammalt träbord, inne på gården. Hon förstod i princip ingen engelska. Hennes man förstod lite bättre än henne, men kunde inte ett ord själv. Så det tog ett tag för oss alla att vara överens om vad som var sagt.

Vi fick två fina rum och fräscheten var över föväntan. ALla hade varnat oss för kackerlackor och mögel, men istället var det nyrenoverat och fint. Eftersom vi är tjejer så blir minsta sak komplicerat. T.ex. som att bestämma vem som skulle sova var. Vi lottade. Jag, Maja och Liv hamnade i det lilla rummet som lätt var mysigast och jag är väldigt nöjd med det nu i efterhand. Efter det gick vi in till stan. Vädret var sämre än vad vi hade hoppats på, men solen kikade fram då och då. Vi tog sikte på en restaurang som vi hade läst om i Prag-boken (vår bibel under resan) som hette Klub Architektu, som skulle ha galet god mat och annorlunda inredning. Vi gick dit, och restaurangen låg en bra bit under marken och hade en häftig, mörk atmosfär. Maten var mycket god, precis som boken hade utlovat. Sedan kikade vi vidare inne i stan, och jag handlade en grön söt vintageklänning. Vi fick tag på spårvagnskort och åkte sedan hem, för att göra oss redo för kvällen.

Första kvällen var alla verkliegn sjukt pepp, inte så konstigt dock. Vi handlade vin och frukt och tog med upp till förfesten och satte igång med dusch, hårfönar, smink och hårsprej. Det tar ju ett tag, när sju tjejer ska göra iordning sig, så vi var nog inte inne i stan igen förrän vid nio. Vi visste inte var vi skulle äta, och det var ett stort misstag för vi kunde aldrig bestämma oss (första tjafset ägde rum). Tillslut hamnade vi på en pizzeria, där vi blev behandlade riktigt bra. Fint vin och magnifika pizzor, och vid elva styrde vi siktet mot det stora femvåningsdiskot som vi hade läst om. När vi kom dit insåg vi att vi var alldeles för nyktra för att gå in. Vi beslöt oss för att leta upp en pub. Bara tre minuter senare, gick vi förbi en liten pub där en kille som stod och rökte en suspekt cigarett började prata med oss. "Heeey, come on in! This is a very good place your know.." Vi tyckte han verkade schyst och stället såg annorlunda och mysigt ut, så vi gick in och satte oss. Någon minut senare kom samma kille fram och frågade vad vi ville ha att dricka. Vi skrattade och trodde att han skämtade.. men den rökande killen var visst bartender. Jahapp. Stället var verkligen ett ölställe, men istället beställde vi in cosmopolitans och pina coladas, som killen genast satte igång att göra. Kändes verkligen sjukt fel att sitta där med tropiska lyxdrinkar (för oss) när killen bakom satt och rökte hasch och smuttade på en öl. Men vad gör man inte, vi var ju för fan i Prag! Det var verkligen kräm i drinkarna, och vi kände efter dem plus vinet på restaurangen och hemma att vi var redo för diskot. Eller kanske inte riktigt, men danslusten började spritta i benen. Vi köpte då öl i platsglas (can we have some take away beer?) som vi tog med till kön.

När vi kom ut från stället insåg vi att Caroline fyllde år! Så mitt på gatan i prag, satte vi igång och sjunga "Ja må hon leva" till Caroline och vi fick flera komplimanger för vår skönsång (öh). Diskot beskrevs på många ställen som en köttmarknad, men vi tänkte att vi ville testa ändå. Kön var lite jobbig, men hyfsat snabbt kom vi in. Diskot kan ju inte berömmas för sin atmosfär eller utseende, det var typ jordstampat golv (som Bella sa) och riktigt fula betongväggar. Men det spelade ingen roll! Vi hände in jackorna och precis då så såg vi några av tjejerna som var från vår buss. En av dem log jättestort mot mig och kom fram till mig och sa något i stil med: "Visst är det du som är Matilda? Du bodde i Lomma, precis på den lilla delen av Strandvägen nära Kommunhuset i ett aprikos hus och din lillasyster heter Amanda". Jag blev helt chockad och visste inte vart jag skulle ta vägen. Hon fortsatte. "Det är jag som är Lisa. Vi var jättebra vänner som små, men sen flyttade jag till malmö". Då förstod jag. Men jag visste inte vad jag skulle säga. Lisa! Jag och Lisa hade lekt jättejättemycket och jag kom ihåg hur ledsen jag var när hon skulle flytta. Helt sjukt att hon och jag skulle ses igen - i Prag!

Vi tog oss upp till Oldies rummet, och startade att dansa lite. Efter ca tre minuter var vi omringade av fula killar som bara stod och spanade in våra ass n' titties när vi dansade (haha) och detta var något vi, och alla andra skandinaviska turister, fick stå ut med under hela kvällen. Det var väldigt tröttsamt. Därför blev vi väldigt glada när vi hittade några svenska killar som vi hade träffat på båten redan, för har man några killar i sällskapet vågar inga andra göra närmanden.

Jag och Liv fick då ett plötsligt sug efter mer alkohol och satte fart mot en av barerna. Priserna var väl okej.. eller ja, galet billiga efter svenskt mått. Vi beställde in tequila shots. Det skulle vara fyror, men såg mer ut som åttor och kostade en tjuga. Helt okej, helt okej. Innan denna kvällen hade jag verkligen avskytt tequila men detta tog en vändning. Efter en shot tog vi en till, och vips så gillade jag tequila (typ).

Vi fortsatte dansa, och Caroline var i extas för hon hade träffat några fransmän. Mycket dans, hela kvällen ut och mer tequila shots! Vi ägde trancerummet, när vi tio gick in där och dansade livet av alla nerknarkade tjecker som typ stod och viftade med en arm där. När klockan blev halv fyra(kanske?) började vi dra oss hemåt. Sprang till spårvagnen, men när vi sitter på den inser jag: Var är Elin? Vi kikar överallt, men hon är inte där. Vi hoppar av på närmsta hållplats, och fyra av oss springer tillbaka till diskot och letar överallt. Hon är inte där. Vi ringer hennes mobil, hon svarar inte. Vi drabbas så smått av panik. Vi kollar alla gator kring diskot, men hittar inte henne. Vi vet inte vad vi ska göra, och går tillbaka till spårvagnsstationen med tårarna i ögonen.

Men vilken lättnad! Hon hade ringt till Axel (en av våra favorit Prag-människor) och sagt att hon hade tagit en taxi hem och mådde bra. Puh. Alla frös och vi åkte hem. Det var galet skönt att krypa ner i den hårda sängen med den platta kudden och sova sisådär fyra timmar tills det var dags för frukost på Sharks.

Fortsättning följer.

20060530

 

Tous les jours de fêtes!

Prag. Jag hade kunnat skriva en hel uppsats om allt vi gjorde och upplevde och kände. Det ska jag göra också, men jag har fortfarande inte smält allt. Så just nu får det räcka med några få ord: Det var några av de bästa dagarna i mitt liv.

Archives

2005-07-03   2005-07-10   2005-07-17   2005-07-24   2005-07-31   2005-08-07   2005-08-14   2005-08-21   2005-08-28   2005-09-04   2005-09-11   2005-09-18   2005-09-25   2005-10-02   2005-10-09   2005-10-16   2005-10-23   2005-10-30   2005-11-13   2005-11-20   2005-11-27   2005-12-04   2005-12-11   2006-01-08   2006-01-15   2006-01-22   2006-01-29   2006-02-05   2006-02-12   2006-02-19   2006-02-26   2006-03-05   2006-03-12   2006-03-19   2006-03-26   2006-04-02   2006-04-09   2006-04-16   2006-04-23   2006-04-30   2006-05-07   2006-05-14   2006-05-21   2006-05-28   2006-06-04   2006-06-11   2006-06-18   2006-07-02   2006-07-09   2006-07-16   2006-07-23   2006-07-30   2006-08-06   2006-08-13   2006-08-20   2006-08-27   2006-09-03   2006-09-10   2006-09-24   2006-11-05   2006-11-12   2006-11-19   2006-11-26  

This page is powered by Blogger. Isn't yours?