matildas blogg

Igår gjorde jag det svåraste jag någonsin har gjort. Nu är det över, jag känner mig lättad men fortfarande oerhört ledsen. Ledsen över att det var tvunget att göra (mer eller mindre) och ledsen för att jag känner som jag gör. Trots att jag vet att det inte är något man kan ändra på.

Allt kommer bli bra igen, så småningom. Att han och jag kommer bli vänner framöver är inget jag tvivlar på, för att släppa en människa som jag älskar så mycket är omöjligt. Nu är det ett nytt blad att börja skriva på. En ny start.

Men vad det känns. Det gör verkligen ont i hjärtat.