matildas blogg

Jag har blivit sämst på att plugga på sistone. Nu så sysslar jag till och med med en uppgift som är riktigt rolig/intressant/bra, men ändå har jag så svårt att motivera mig själv till att skriva den. Istället har ringde jag filip och vi råkade prata i en timme. Whops. Innan dess var jag bara tvungen att laga mat, och liv har ringt och erbjudit mig att komma över och äta kakor. Vad ska man göra då liksom? Annars så sitter jag hellre här och lyssnar på Klaxons och har fötterna på subwoofern och känner basen. Det är najs.

Jag älskar last fm för tillfället också. Bara sitta och klicka runt och läsa om musik och bli tipsad om massa bra grejer. Och i januari ska jag och liv till Berlin och rejva till klockan sju på morgonen. Jag älskar mitt liv ändå.

Ack, ack. Nu är min dunderhelg över, och jag är ganska glad och nöjd över att jag äntligen kan pusta ut men samtidigt klagar jag inte en sekund över helgen. Bilden ovan, på Oscar tagen av Bella i fredags får lite symbolisera helgen.

Fredagen spenderades först på Gabriels 18årsmiddag/förfest/fest och sen på tivoli. Rolig kväll, peppen var hög på det mesta... förutom att jag skulle jobba nästa dag. Bakfull. Mm. Det var inte kul alltså, 1130-1630. Minutvisarna gick i snigelfart, men mamma kom i silverpilen för att hämta mig precis när jag hade slutat. Hade nämligen ganska bråttom, för 1810 gick tåget till storstan - Malmö! Jag, Emmie, Bella och Maja gästade KK aka Irebo aka Christoffer som hade fest ute i sitt galet fina hus i Tygelsjö. Kvällen som vi inte hade några direkta förväntingar alls på blev en av de bästa kvällarna på länge. Visst, jag har jätteroligt på våra fester med allt folk vi känner. Men det är något helt annat att vara på en fest med kanske 15 pers som man aldrig någonsin har träffat innan, eller kommer att träffa igen. Nya människor som är trevliga träffar man så sällan, trots att Helsingborg är typ Sveriges nionde (?) största stad. Galet. Nya människor is the shit. Kvällen bjöd för övrigt på mycket spex: ölspel i alla dess former, vattenpipa och annat mys. Det var fan med guds hjälp (kanske) som vi hann med bussen 00.16 för att ta oss in till centralen. Där köpte vi falafel av en falafelgubbe med skämt, som för en gångs skull, var roliga på riktigt. Emmie var mest på topp. Särskilt på tåget hem... NOT! (boratreferens)

Idag har jag också jobbat, dock inte alls lika bakfull som igår ovj idag var det ganska roligt att jobba. Tiden gick iallafall snabbt som attans och det var lagom folk och tja, det funkade. Nu ikväll har jag varit hemma hos Didrik och kollat the office med honom, Bella och Viktor. Mys mys.

Veckan blir slapp. Skönt. Behöver ta det lite lugnt tror jag. Tänka och sånt. Har inte hunnit göra det på ett bra tag känns det som. Och så vill jag göra något oväntat.. jag vet inte vad, men jag vill göra något riktigt oplanerat och spontant i veckan. Får se vad det blir. Först ska jag iallafall unna mig en god och lång natts sömn.

Visst, jag har lyssnat en hel del på Sufjan Stevens. Ett bra tag har jag lyssnat på honom regelbundet och han tillhör för tillfället en av mina favoritartister.

Men inte kunde jag tänka mig att han skulle vara så fantastisk att se live. Jag antog att det skulle bli en mäktig upplevelse, men inte så mäktig som den faktiskt var. Jag kan inte sätta på fingret på varför, men de knappa två timmarna inne i stora konsertsalen på Vega i Köpenhamn var fantastiskt fantastiska.

Hans sätt att sjunga och forma orden, hans klara men något raspiga röst, hela bandet klädda i vingar, bilderna som projicerades på duken bakom, stämningen, allt var perfekt. Det var så mycket känsla, och jag kände känslor som jag inte har känt på flera år. Att bara sitta helt still, bredvid en av de personerna som jag just nu tycker om allra bäst här på jorden, och uppleva detta är något jag kommer leva på länge. Jag har knappt ord och är tröttare än tröttast men jag kan inte sluta tänka och känna och lyssna.

Och hans nya låt, majesty snowbird är och kommer bli fantastiskt bra.

Längesen jag skrev. Men det spelar ingen roll nu, för jag har äntligen blivit sugen på att skriva igen.

Det har hänt mycket sen sist, särskilt vad gäller känslovärlden. Jag mår bra nu iallafall, det gör jag. Förutom att jag är sjuk. Det var längesen jag var sjuk också, kommer ihåg att jag nämnde för Niklas när vi fikade sist för sisådär två veckor sen att jag sa att jag inte hade varit sjuk sen innan sommaren sådär på riktigt. Men nu har det smällt till. Helt täppt i hela huvudet, galet ont i halsen och massa hosta och en elak huvudvärk och trötthet. Ändå så var jag i skolan idag. Räknade lite matte och fick veta att om jag inte gör matteprovet imorgon kommer jag inte kunna göra det någon annan gång. Min mattelärare har helt enkelt inte omprov. Jahapp. Då finns det väl inget annat val än att infinna sig i sal 13 med vässad penna imorgon 8.45. Hur sjuk jag än är, i princip...

Nu är klocken lite efter tre och jag älskar den känslan jag har nu. Om jag går och lägger mig klockan elva så har jag ungefär åtta timmar på mig att göra precis vad jag vill. Åtta timmar till mitt förfogande. Vad ska jag göra av dem? Tja, nån timme blir det väl att plugga matte. Men inte mer än två. Då har jag alltså sex härliga timmar kvar. Ska nog titta på en film eller två, det är alltid skönt när man inte mår bra. Match point och/eller kiki's delivery service har jag laddat hem.

På söndag ska jag och Bella till Köpenhamn för att se Sufjan Stevens. Det ska bli otroligt härligt och antagligen en väldigt mäktig upplevelse.

Igår gjorde jag det svåraste jag någonsin har gjort. Nu är det över, jag känner mig lättad men fortfarande oerhört ledsen. Ledsen över att det var tvunget att göra (mer eller mindre) och ledsen för att jag känner som jag gör. Trots att jag vet att det inte är något man kan ändra på.

Allt kommer bli bra igen, så småningom. Att han och jag kommer bli vänner framöver är inget jag tvivlar på, för att släppa en människa som jag älskar så mycket är omöjligt. Nu är det ett nytt blad att börja skriva på. En ny start.

Men vad det känns. Det gör verkligen ont i hjärtat.

Nu är jag t-r-ö-t-t. Med stora bokstäver egentligen. Jobbat max idag, fem timmar utan rast och sen en hamburgare med bella och hennes pappa, för att jobba vidare på mitt andra jobb. Trött, som sagt, trött. Gick upp så tidigt om åtta idag också, dumt egentligen. Fast det kommer bli skönt att sova ikväll.

Har äntligen också startat upp mitt projektarbete (lite). Så jag har inte riktigt så mycket ångest. Om en vecka ska idéskissen vara inne, så ja. Bara att fortsätta tänka och spåna.

Jag har inget att säga. Förutom att alla som äter på Max och tar Slimburgaren ska byta ut den dressingen i den mot mayo. Bara ett tips. Godkväll.

Tiden går redan helt galet snabbt, men det känns nästan som att jag har sommarlov fortfarande. Har inte haft nåt ind. val, religionen är bara mysprat, svenskan märks inte, matten är kul, staden och framtiden kul och projektarbetet har jag inte börjat med. Men snart börjar väl allvaret, antar jag.

Jag har haft en bra helg. Fest i fredags som var ganska annorlunda mot vad dessa fester med dessa människor brukar bli, men vissa moment vara bara så klassiska så jag vill spy. Varför blir saker alltid likadana? Jobb i lördags, förvånande roligt. Emelie är riktigt trevlig och det var inte så galet mycket folk som sist så vi hann ha lite skoj ibland också. Sen såg jag Requiem for a dream igårkväll med Daniel. Fan, vilken film. Har knappt ord för hur mycket den berörde mig och jag har inte kunnat sluta tänka på den idag. Nån dag, så ska jag skriva några sidor om den för jag känner att jag har mycket att skriva av mig om. Men inte idag.

Idag har jag sett mormor glad men moster ledsen. Roligt att se mormor glad. Det var verkligen längesen jag såg henne sådan, hennes ögon verkligen lyste och hela hon kvittrade. Att se moster ledsen var riktigt jobbigt, livet är verkligen orättvist.

Sen har pappa varit snäll, äntligen kan jag kasta ut min gamla dator! Han satte min gamla dator på att föra över hela min gamla hårddisk till min nya externa hårddisk på 150 gb, så när jag kom hem imorse stod den där klar för att kopplas in i nya datorn. Så gamla ryker snart. Skönt att bli av med den skrothögen. Ful och dålig är den. Blä. Fast den har ändå varit en trogen vän i massa år nu, så en liten begravningscermoni får jag nog hålla ändå.

Jag överlevde inte bara min första jobbdag, utan mina fyra första jobbdagar. Dock var det knappt efter fredagens 5-timmarspass. Den biträdande restaurangchefen visade mig kassan, var jag ska trycka på skärmen vid olika beställningar osv, satte på mig en "ny på jobbet"-skylt, sen så sa han: Här kommer din första kund. Lycka till! Opanik?

Så då satte jag igång. Puh vad stressigt. Kombinationen fredag, lönehelg, regn och min första kassadag var inte allt för bra. Men det gick. Och värst vad snabbt man lär sig! Nästa gång jag ska jobba är på lördag och det känns inte allt för dåligt.

Jag har gillat min dag idag. Promenerade lite lungt till skolan idag, för att ha min första lektion klockan 10.25. Religion med Anders. Sen så var det lunch, och jag fick sedan reda på att japanskan inte har kört igång än, vilket innebär att jag var ledig resten av dagen. Men inte gick jag hem. Jag satt och softade i solen på skolgården med massa folk och snackade skit. Cyklade hem, åt lite mat och tog mig sedan ner til Friskis för att träna mitt första pass på kanske två månader. Trodde jag skulle dö. Men det gjorde jag inte. Det var mest bara superskönt.

Sen har jag och Anna lyxat till det. Först gick vi och åt sushi på Ikizukuri. Galet gott. Efter det så blev jag helt enkelt jättesugen på öl. Och Anna är ju inte den som bangar. Så nästa station för oss blev GP, varsin öl och nachos. Resten av kvällen har vi spenderat här hemma hos mig, kollade på bilder från när jag var på besök hos henne i Paris och skrattade.... lite.

Imorgon har jag en lektion. Skönt. Sen ska jag spendera pengar.

Jag har överlevt min första dag på jobbet! Och det var inte alls hemskt, jobbigt eller särskilt svårt. Inte idag iallafall. Jag har bara gjort en jäkla massa hamburgare. Men imorgon är det dags för att stå i kassan, och det blir värre. Då måste man ju vara trevlig och allt. Det tar ju mer på krafterna, och med tanke på hur trött jag är ikväll kan jag knappt föreställa mig hur trött jag kommer bli imorgon. Det blir nog ingen utgång, när jag tänker efter...

Det märks att skolan är igång igen för tiden bara flyger iväg. Imorgon är det en vecka sen vi började och jag fattar ingenting. Mitt schema har blivit lite bättre. Läser två lektioner mindre än vad jag borde denna terminen och det är rätt skönt. Har 10 st 80minuters lektioner i veckan. Och en av dem kommer jag inte ha om kanske 6 veckor. Rätt skönt ändå. Fast vi har fortfarande mycket hålor.

Imorgon ska jag börja mitt jobb på Max. Jäklar vad jag är nervös. Det känns riktigt läskigt. Alla som jobbar där är så gamla! Sen så kommer jag som helt ny och kan ingenting och kommer säkert göra bort mig som fan. Tur att jag ska börja i köket. Hoppas ingen klagar om deras hamburgare är fula...

Och sen har jagvarit och shoppat lite idag med mamma. Fick med mig ett par jeans. Äntligen! Nu fattas bara skor, sen så har jag det absolut nödvändigaste. Sen ska jag bara ta itu med att hitta en jacka, nytt smink och massa tröjor & tjocktröjor. Heh.

Sen har jag tänkt så mycket de senaste dagarna. Men jag tror inte att min hjärna fungerar riktigt. För jag kommer ingen vart. Sen var yeah yeah yeahs igår fina som få.